Chardonnays historia är lite dunkel och många har genom åren spekulerat kring dess ursprung. Den första teorin hävdade att chardonnay var nära släkt med pinot noir eller pinot blanc. Dessa druvor har odlats i samma region i Frankrike som chardonnay i århundraden och löven på plantorna har nästan identisk form och struktur. 

Nästa teori hävdade att chardonnay bildats från den vilda plantan vitis vinifera. Det skulle göra chardonnay till en nära släkting till muscat och en av de allra första druvorna i världen.

Chardonnays historia fick ännu större frågetecknen när vinodlare i Libanon och Syrien hävdade att man kan spåra druvans rötter till Mellanöstern, och att druvan kom till Europa när korstågens alla män återvände hem. Den teorin hade inte stort genomslag eftersom det saknades vetenskapliga bevis för den.

En fjärde teori hävdar att druvan har sitt ursprung i en urgammal druvsort från Cypern.

Modern DNA teknik säger att chardonnay uppstod som en korsning mellan pinot och gouais blanc. Man tror att romarna tog med sig gouais blanc från Balkan och sedan odlades den av bönder i östra Frankrike. På så vis odlades den nära pinot, den franska aristokratins favorit, och gav druvorna möjlighet att blandas. Denna teori stöds av chardonnays syskondruvor, som aligote, bachet noir, gamay blanc, gloriod och peurion som också är korsningar mellan pinot och gouais blanc.

Dyrt i Frankrike
I Bourgogne hittar vi det mest kända, dyraste och mest prestigefyllda av alla chardonnay-viner, man skulle till och med kunna gå så långt som att säga att det är det mest prestigefyllda av alla vita viner. Det är Grand Cru-vingården Montrachet i Bourgogne. Det är en sju hektar stor vingård som byarna Puligny och Chassagne delar på. Flera ägare delar på vingården som producerar ungefär 3000 lådor Montrachat per år. Efterfrågan är stor, trots att priset är mycket högt.

Gallos Chardonnay
Gallos chardonnay kommer från en jättefirma i Kalifornien. Det är en vingård som lyssnat på de konsumenter som gillar smöriga chardonnay-viner med mycket rökighet.

Billiga favoriter från Sicilien
På varma Sicilien planterar man vinstockarna på hög höjd för att få det svalare klimat som vita viner kräver. Härifrån kommer de relativt billiga kändisarna Inycon chardonnay och Santagostino Catarratto-Chardonnay.

Jacobs Creek och andra australiensiska klassiker
Från den Australiensiska vinmarknaden kommer kända chardonnay-märken som Jacobs Creek, Lindemans och Wolf blass. Även Upper hunter, Padthaway och Clare valley gör goda chardonnay-viner.
Chardonnay är också en av tre druvor som kan ingå i champagne, både ensamt och blandat med andra sorter. De flesta champagnesorter består av chardonnay och pinot noir. En champagne som består av 100% chardonnay kallas blanc de blanc, vilket betyder vitt av vitt.

Frankrike
I Frankrike är chardonnay mycket populärt. Det är den andra mest planterade vitvinsdruvan, strax efter ugni blanc och strax före Sémillon och Sauvignon blanc. Den odlas på ca 13 000 hektar. Man hittar chardonnay i de tre stora vindistrikten Bourgogne, Chabilais och Champagne.

I Bourgogne hittar vi de dyraste chardonnay-vinerna och här var man länge bäst på att sätta prägel på vinet med jord och geografi.

Jorden i Chabilais består av lera, kalksten och fossiliserade ostronskal. Detta ger vinet en mycket säregen smak. Idag är den chardonnay som odlas i Chabilis en av de renaste uttrycken för druvans mångbottnade karaktär eftersom vinodlarna använder en mycket enkel form av vinskapande för att trycka på jordens och det kallare klimatets påverkan på vinet.

I vindistriktet Champagne är chardonnay en av tre stora druvor som planteras i regionen. Här blandas chardonnay ofta med pinot noir och piont meunier men används också för att producera ett antal olika mousserande viner. I Champagne distriktet är det ganska kallt, medeltemperaturen är bara 10,5 grader vilket gör att chardonnay-druvan inte mognar helt. Det gör att chardonnay-viner härifrån inte smakar som chardonnay brukar göra.

Nordamerika
Kalifornien har verkligen tagit chardonnay till sitt hjärta. 70 % av vitvinsproduktionen i Napa Valley och 77 % i Sonoma Country är chardonnay. Här hittade druvan en region där det kunde trivas och producera ett vin som skiljer sig mycket från chardonnay-vinerna i Frankrike. De bästa vinerna hittar vi i regioner som är mest influerade av kustdimman som försenar druvans mognad och ger den mer tid att utveckla sina smaker.

I Canada har man lyckats bra med de rika, fatiga vinerna som produceras i Ontario och de lättare varianterna från Qubec och British Colombia.

Australien
De australiensiska chardonnay-vinerna är karaktäriserade av stora fruktiga smaker och är mycket lättdruckna. För att kompensera för det varma klimatet använder man ekbitar och syra som tillsätts under jäsningen. Chardonnay är den tredje största druvan i Australien, efter shiraz och cabernet sauvignon.

Chardonnay har en väldigt kraftfull buske med omfångsrika lövverk som kan hämma energin och näringsupptagningen till druvorna. All energi och näring riskerar med andra ord att gå till bladen, något vinodlaren jobbar hårt för att undvika. Han beskär busken hårt och planterar chardonnay-stockarna nära varandra. På så vis tvingas de tävla om resurserna och koncentrera energin till druvorna.

Knoppningstid
Chardonnay knoppar tidigt, vanligen en vecka efter pinot noir. vilket gör den känslig för frost. För att hindra att plantorna fryser beskär man plantorna ganska hårt precis innan blomning. Det chockar vinplantorna och gör att blomningen dröjer i upp till två veckor, vilket oftast är tillräckligt länge för att vädret ska bli varmare. Eftersom chardonnay mognar så tidigt kan det trivas i vinregioner med kort odlingssäsong och i Bourgogne kan man skörda druvan innan höstregnet sätter in vilket gör att man inte behöver oroa sig för röta.

Jordtyper
Även om chardonnay kan anpassa sig till nästan alla jordtyper så finns det tre som den verkar gilla bäst: krita, lera och kalksten. Dessa tre jordtyper är väl utbredda i chardonnays hemland Frankrike. Det är tydligt att jorden som chardonnay-stockarna står i påverkar vinet. I Bourgogne kan man se att mängden kalksten som chardonnay är utsatt för har effekt på vinet. I Champagne distriktet är jorden framförallt krita och i Côte-d’Or består många områden av kalksten och lera vilket ger väldigt olika vin. På Les Perriers vingård är toppjordslagret bara 30 centimeter ovanpå kalkstenen och vinet från den regionen är mycket kraftfullare och behöver lagreas på flaska för att utvecklas rätt.

Jorden kan också kompensera för klimateffekter. I Sydafrika tenderar regioner med stenig, skifferjord och höga lerhalter att producera Bourgogne liknande viner, trots att det är ett varmare klimat än i Frankrike. Viner som istället är producerade på mer sandstensbaserade vingårdar är tyngre och fylligare.

Jäsning
Med malolactisk jäsning, blir de hårdare malik syrorna omformade till mjukare lactik syror vilket skapar den smörighet vi känner igen från många chardonnay-viner. Vin som inte genomgår malolactisk jäsning kommer ha en smak som mer liknar gröna äpplen.

Något annat som är viktigt med chardonnay är temperaturen på jäsningen. Kallare jäsning skapar mer tropisk frukt smak som mango och ananas. Den europeiska stilen, ”Old world”, av vinproduktion använder hellre vild jäst men andra använder jäst speciellt odlad jäst som kan ge vinet särskilda aromatiska egenskaper.

Lagring på ekfat
Chardonnay är inte den enda vitvinsdruva som eklagras, men chardonnay är nog den som bäst svarar på denna typ av lagring. Det beror på att chardonnay-vinerna är tillräckligt fylliga och komplexa för att inte låta ekkaraktären ta över, men om man inte är försiktig och låter vinerna ligga för länge på nya ekfat kan ekkaraktären ta över ändå. En lång eklagring kräver att vinerna har så pass mycket struktur och kropp att de klarar några års flasklagring. Flasklagring ger vinerna en mer balanserad ekkaraktär. Det gäller exempelvis bourgongviner. De bättre producenterna i Bourgogne jäser sina chardonnay-viner på små ekfat, där de sedan får fortsätta sin lagring i upp till ett år.

Skördetid
Skördetid är också viktigt i framställning av chardonnay-viner eftersom druvan snabbt tappar syrlighet när den mognar. Låga syrehalter kan få vinet att smaka slappt och tråkigt. För att motverka detta tillsätter vinproducenterna syra. Till mousserande vin skördar man druvorna tidigt, medan de fortfarande är lite omogna för att behålla syrligheten.

Chardonnay är bra på att behålla sina unika karaktärsdrag även när det blandas med andra druvor. Man blandar ofta chardonnay med chenin blanc, colombard och sémillion.

Lite riktlinjer kan man i alla fall ge. En neutral chardonnay har en fruktig ton och syra, den påminner om äpple, citron och andra citrussmaker. Vanligen parar man ihop dessa chardonnay med grillad kyckling och annat vitt kött som till exempel kalkon. En mer ekinfluerad chardonnay passar inte till lätta fisk och skaldjursrätter, drick den istället till rökt fisk, kryddstarka sydostasiatiska rätter, vitlök och guacamole dipp.

Det regionala inflytandet på chardonnay kan hjälpa dig att para ihop det med olika mattyper. Chardonnay från Washington, som karaktäriseras av högre syra halt, passa bra med tomatbaserade rätter. Äldre, fylligare chardonnay passar ofta bra tillsammans med champinjoner och lagrad ost. Till fisk- och skaldjur passar en enkel och neutral chardonnay från vindistriktet chabilis perfekt, de vinerna är varken smöriga eller rökiga. Lite mindre rökiga viner hittar du också i Italien, dessa viner passar perfekt till medelhavsmat och till grillat.

Chardonnay smakar bäst kyld till 8 – 10 grader. De flesta chardonnay-viner ska drickas unga, bara toppviner tål längre tids lagring. Finare årgångar från bättre viner i Chabilis, Côtes de Beaune och Australien kan utvecklas i upp till tio år.

Chardonnay hade länge rykte om sig att vara ett av Frankrikes stora vita viner, men på grund av att de flesta sätter geografi och inte druva på etiketten var det inte många som visste att chardonnay var druvan bakom favoriten vitt Bourgogne. Kalifornien och den nya världens framgångar med chardonnay skapade en mångfald på etiketterna. Här föredrog man att skriva druvan framför vindistrikt, något som den kända och lättuttalade chardonnay tjänade mycket på.

I slutet på 1980-talet utbröt en chardonnay mani i vinregionerna, särskilt i de nya regionerna som fortfarande var under utveckling. Man planterade fler och fler chardonnay plantor för att möte efterfrågan världen över. Chardonnay blev trendigt under 1990-talet och var den ultimata drycken för en ung kvinna á la Bridget Jones. 2002 fanns det 52 brittiska barn med namnet Chardonnay och ytterligare 14 med namnet Chardonay. 2003 föddes 91 barn som fick namnet Chardonnay, det kan kanske vara en måttstock för hur populär och smått historisk chardonnay druvan var.

Men vinden vänder lätt och när fler och fler vingårdar planterade fler och fler chardonnay-plantor, märkte de att trenden nu gällde något annat. Marknaden drack mer och mer rött vin och man drack hellre lättare vita viner, som Pinot Grigio, än tunga, ekiga Nya världen chardonnay. ABC stod nu för Anything But Chardonnay.

En annan anledning till att chardonnay tappade mark var att det såg som en symbol för vinets globalisering. Marknaden föredrog lokala druvvarianter framför stora namn som dracks på den stora marknaden. Globaliseringskritiken växte fram för att vinodlare slutade odla lokala viner för att kunna plantera mer chardonnay vilket skapade möjligheter för större inkomster medan det unika och karaktäristiska för olika regioner försvann. Det hände till exempel i Spanien där gamla negroamaro, primitivo, grenache och mataro vingårdar revs upp och sedan planterades chardonnay.

Trots dessa bakslag fortsätter chardonnay att vara populär. 2004 uppskattar man att en sjättedel av världens vinodlingar var täckta med chardonnay.