Dyrt i Frankrike
I Bourgogne hittar vi det mest kända, dyraste och mest prestigefyllda av alla chardonnay-viner, man skulle till och med kunna gå så långt som att säga att det är det mest prestigefyllda av alla vita viner. Det är Grand Cru-vingården Montrachet i Bourgogne. Det är en sju hektar stor vingård som byarna Puligny och Chassagne delar på. Flera ägare delar på vingården som producerar ungefär 3000 lådor Montrachat per år. Efterfrågan är stor, trots att priset är mycket högt.

Gallos Chardonnay
Gallos chardonnay kommer från en jättefirma i Kalifornien. Det är en vingård som lyssnat på de konsumenter som gillar smöriga chardonnay-viner med mycket rökighet.

Billiga favoriter från Sicilien
På varma Sicilien planterar man vinstockarna på hög höjd för att få det svalare klimat som vita viner kräver. Härifrån kommer de relativt billiga kändisarna Inycon chardonnay och Santagostino Catarratto-Chardonnay.

Jacobs Creek och andra australiensiska klassiker
Från den Australiensiska vinmarknaden kommer kända chardonnay-märken som Jacobs Creek, Lindemans och Wolf blass. Även Upper hunter, Padthaway och Clare valley gör goda chardonnay-viner.
Chardonnay är också en av tre druvor som kan ingå i champagne, både ensamt och blandat med andra sorter. De flesta champagnesorter består av chardonnay och pinot noir. En champagne som består av 100% chardonnay kallas blanc de blanc, vilket betyder vitt av vitt.

Frankrike
I Frankrike är chardonnay mycket populärt. Det är den andra mest planterade vitvinsdruvan, strax efter ugni blanc och strax före Sémillon och Sauvignon blanc. Den odlas på ca 13 000 hektar. Man hittar chardonnay i de tre stora vindistrikten Bourgogne, Chabilais och Champagne.

I Bourgogne hittar vi de dyraste chardonnay-vinerna och här var man länge bäst på att sätta prägel på vinet med jord och geografi.

Jorden i Chabilais består av lera, kalksten och fossiliserade ostronskal. Detta ger vinet en mycket säregen smak. Idag är den chardonnay som odlas i Chabilis en av de renaste uttrycken för druvans mångbottnade karaktär eftersom vinodlarna använder en mycket enkel form av vinskapande för att trycka på jordens och det kallare klimatets påverkan på vinet.

I vindistriktet Champagne är chardonnay en av tre stora druvor som planteras i regionen. Här blandas chardonnay ofta med pinot noir och piont meunier men används också för att producera ett antal olika mousserande viner. I Champagne distriktet är det ganska kallt, medeltemperaturen är bara 10,5 grader vilket gör att chardonnay-druvan inte mognar helt. Det gör att chardonnay-viner härifrån inte smakar som chardonnay brukar göra.

Nordamerika
Kalifornien har verkligen tagit chardonnay till sitt hjärta. 70 % av vitvinsproduktionen i Napa Valley och 77 % i Sonoma Country är chardonnay. Här hittade druvan en region där det kunde trivas och producera ett vin som skiljer sig mycket från chardonnay-vinerna i Frankrike. De bästa vinerna hittar vi i regioner som är mest influerade av kustdimman som försenar druvans mognad och ger den mer tid att utveckla sina smaker.

I Canada har man lyckats bra med de rika, fatiga vinerna som produceras i Ontario och de lättare varianterna från Qubec och British Colombia.

Australien
De australiensiska chardonnay-vinerna är karaktäriserade av stora fruktiga smaker och är mycket lättdruckna. För att kompensera för det varma klimatet använder man ekbitar och syra som tillsätts under jäsningen. Chardonnay är den tredje största druvan i Australien, efter shiraz och cabernet sauvignon.

Jäsning
Med malolactisk jäsning, blir de hårdare malik syrorna omformade till mjukare lactik syror vilket skapar den smörighet vi känner igen från många chardonnay-viner. Vin som inte genomgår malolactisk jäsning kommer ha en smak som mer liknar gröna äpplen.

Något annat som är viktigt med chardonnay är temperaturen på jäsningen. Kallare jäsning skapar mer tropisk frukt smak som mango och ananas. Den europeiska stilen, ”Old world”, av vinproduktion använder hellre vild jäst men andra använder jäst speciellt odlad jäst som kan ge vinet särskilda aromatiska egenskaper.

Lagring på ekfat
Chardonnay är inte den enda vitvinsdruva som eklagras, men chardonnay är nog den som bäst svarar på denna typ av lagring. Det beror på att chardonnay-vinerna är tillräckligt fylliga och komplexa för att inte låta ekkaraktären ta över, men om man inte är försiktig och låter vinerna ligga för länge på nya ekfat kan ekkaraktären ta över ändå. En lång eklagring kräver att vinerna har så pass mycket struktur och kropp att de klarar några års flasklagring. Flasklagring ger vinerna en mer balanserad ekkaraktär. Det gäller exempelvis bourgongviner. De bättre producenterna i Bourgogne jäser sina chardonnay-viner på små ekfat, där de sedan får fortsätta sin lagring i upp till ett år.

Skördetid
Skördetid är också viktigt i framställning av chardonnay-viner eftersom druvan snabbt tappar syrlighet när den mognar. Låga syrehalter kan få vinet att smaka slappt och tråkigt. För att motverka detta tillsätter vinproducenterna syra. Till mousserande vin skördar man druvorna tidigt, medan de fortfarande är lite omogna för att behålla syrligheten.

Chardonnay är bra på att behålla sina unika karaktärsdrag även när det blandas med andra druvor. Man blandar ofta chardonnay med chenin blanc, colombard och sémillion.