Frankrike
I Frankrike är chardonnay mycket populärt. Det är den andra mest planterade vitvinsdruvan, strax efter ugni blanc och strax före Sémillon och Sauvignon blanc. Den odlas på ca 13 000 hektar. Man hittar chardonnay i de tre stora vindistrikten Bourgogne, Chabilais och Champagne.

I Bourgogne hittar vi de dyraste chardonnay-vinerna och här var man länge bäst på att sätta prägel på vinet med jord och geografi.

Jorden i Chabilais består av lera, kalksten och fossiliserade ostronskal. Detta ger vinet en mycket säregen smak. Idag är den chardonnay som odlas i Chabilis en av de renaste uttrycken för druvans mångbottnade karaktär eftersom vinodlarna använder en mycket enkel form av vinskapande för att trycka på jordens och det kallare klimatets påverkan på vinet.

I vindistriktet Champagne är chardonnay en av tre stora druvor som planteras i regionen. Här blandas chardonnay ofta med pinot noir och piont meunier men används också för att producera ett antal olika mousserande viner. I Champagne distriktet är det ganska kallt, medeltemperaturen är bara 10,5 grader vilket gör att chardonnay-druvan inte mognar helt. Det gör att chardonnay-viner härifrån inte smakar som chardonnay brukar göra.

Nordamerika
Kalifornien har verkligen tagit chardonnay till sitt hjärta. 70 % av vitvinsproduktionen i Napa Valley och 77 % i Sonoma Country är chardonnay. Här hittade druvan en region där det kunde trivas och producera ett vin som skiljer sig mycket från chardonnay-vinerna i Frankrike. De bästa vinerna hittar vi i regioner som är mest influerade av kustdimman som försenar druvans mognad och ger den mer tid att utveckla sina smaker.

I Canada har man lyckats bra med de rika, fatiga vinerna som produceras i Ontario och de lättare varianterna från Qubec och British Colombia.

Australien
De australiensiska chardonnay-vinerna är karaktäriserade av stora fruktiga smaker och är mycket lättdruckna. För att kompensera för det varma klimatet använder man ekbitar och syra som tillsätts under jäsningen. Chardonnay är den tredje största druvan i Australien, efter shiraz och cabernet sauvignon.

Chardonnay har en väldigt kraftfull buske med omfångsrika lövverk som kan hämma energin och näringsupptagningen till druvorna. All energi och näring riskerar med andra ord att gå till bladen, något vinodlaren jobbar hårt för att undvika. Han beskär busken hårt och planterar chardonnay-stockarna nära varandra. På så vis tvingas de tävla om resurserna och koncentrera energin till druvorna.

Knoppningstid
Chardonnay knoppar tidigt, vanligen en vecka efter pinot noir. vilket gör den känslig för frost. För att hindra att plantorna fryser beskär man plantorna ganska hårt precis innan blomning. Det chockar vinplantorna och gör att blomningen dröjer i upp till två veckor, vilket oftast är tillräckligt länge för att vädret ska bli varmare. Eftersom chardonnay mognar så tidigt kan det trivas i vinregioner med kort odlingssäsong och i Bourgogne kan man skörda druvan innan höstregnet sätter in vilket gör att man inte behöver oroa sig för röta.

Jordtyper
Även om chardonnay kan anpassa sig till nästan alla jordtyper så finns det tre som den verkar gilla bäst: krita, lera och kalksten. Dessa tre jordtyper är väl utbredda i chardonnays hemland Frankrike. Det är tydligt att jorden som chardonnay-stockarna står i påverkar vinet. I Bourgogne kan man se att mängden kalksten som chardonnay är utsatt för har effekt på vinet. I Champagne distriktet är jorden framförallt krita och i Côte-d’Or består många områden av kalksten och lera vilket ger väldigt olika vin. På Les Perriers vingård är toppjordslagret bara 30 centimeter ovanpå kalkstenen och vinet från den regionen är mycket kraftfullare och behöver lagreas på flaska för att utvecklas rätt.

Jorden kan också kompensera för klimateffekter. I Sydafrika tenderar regioner med stenig, skifferjord och höga lerhalter att producera Bourgogne liknande viner, trots att det är ett varmare klimat än i Frankrike. Viner som istället är producerade på mer sandstensbaserade vingårdar är tyngre och fylligare.