Chardonnays historia är lite dunkel och många har genom åren spekulerat kring dess ursprung. Den första teorin hävdade att chardonnay var nära släkt med pinot noir eller pinot blanc. Dessa druvor har odlats i samma region i Frankrike som chardonnay i århundraden och löven på plantorna har nästan identisk form och struktur. 

Nästa teori hävdade att chardonnay bildats från den vilda plantan vitis vinifera. Det skulle göra chardonnay till en nära släkting till muscat och en av de allra första druvorna i världen.

Chardonnays historia fick ännu större frågetecknen när vinodlare i Libanon och Syrien hävdade att man kan spåra druvans rötter till Mellanöstern, och att druvan kom till Europa när korstågens alla män återvände hem. Den teorin hade inte stort genomslag eftersom det saknades vetenskapliga bevis för den.

En fjärde teori hävdar att druvan har sitt ursprung i en urgammal druvsort från Cypern.

Modern DNA teknik säger att chardonnay uppstod som en korsning mellan pinot och gouais blanc. Man tror att romarna tog med sig gouais blanc från Balkan och sedan odlades den av bönder i östra Frankrike. På så vis odlades den nära pinot, den franska aristokratins favorit, och gav druvorna möjlighet att blandas. Denna teori stöds av chardonnays syskondruvor, som aligote, bachet noir, gamay blanc, gloriod och peurion som också är korsningar mellan pinot och gouais blanc.

Chardonnay har en väldigt kraftfull buske med omfångsrika lövverk som kan hämma energin och näringsupptagningen till druvorna. All energi och näring riskerar med andra ord att gå till bladen, något vinodlaren jobbar hårt för att undvika. Han beskär busken hårt och planterar chardonnay-stockarna nära varandra. På så vis tvingas de tävla om resurserna och koncentrera energin till druvorna.

Knoppningstid
Chardonnay knoppar tidigt, vanligen en vecka efter pinot noir. vilket gör den känslig för frost. För att hindra att plantorna fryser beskär man plantorna ganska hårt precis innan blomning. Det chockar vinplantorna och gör att blomningen dröjer i upp till två veckor, vilket oftast är tillräckligt länge för att vädret ska bli varmare. Eftersom chardonnay mognar så tidigt kan det trivas i vinregioner med kort odlingssäsong och i Bourgogne kan man skörda druvan innan höstregnet sätter in vilket gör att man inte behöver oroa sig för röta.

Jordtyper
Även om chardonnay kan anpassa sig till nästan alla jordtyper så finns det tre som den verkar gilla bäst: krita, lera och kalksten. Dessa tre jordtyper är väl utbredda i chardonnays hemland Frankrike. Det är tydligt att jorden som chardonnay-stockarna står i påverkar vinet. I Bourgogne kan man se att mängden kalksten som chardonnay är utsatt för har effekt på vinet. I Champagne distriktet är jorden framförallt krita och i Côte-d’Or består många områden av kalksten och lera vilket ger väldigt olika vin. På Les Perriers vingård är toppjordslagret bara 30 centimeter ovanpå kalkstenen och vinet från den regionen är mycket kraftfullare och behöver lagreas på flaska för att utvecklas rätt.

Jorden kan också kompensera för klimateffekter. I Sydafrika tenderar regioner med stenig, skifferjord och höga lerhalter att producera Bourgogne liknande viner, trots att det är ett varmare klimat än i Frankrike. Viner som istället är producerade på mer sandstensbaserade vingårdar är tyngre och fylligare.